Tillbaka efter några hårda veckor samt bloggtorka!

Nu var det verkligen eeeeeevigheter sen jag skrev ett inlägg. För er som följer min resa mot EM, eller har försökt vill säga, vill jag be om ursäkt. Men ibland blir livet bara lite väl övermäktigt och tiden räcker inte tid. Vid såna tillfällen måste man prioritera kort och gott.
Jag ska förklara mig. De senaste veckorna har det verkligen varit FULLT upp! Jag har rätt fullsmockat schema i vanliga fall så det är man van vid. Men de senaste veckorna har varit rätt sjuka. Vi har haft ett projekt på jobbet som vi varit tvungna till att göra klart för att inte få vite. Så de senaste veckorna har jag jobbat ca 12 timmar om dagen. Direkt när jag kommit hem har det bara varit att dra på träningskläderna och springa till gymmet! Det har jag givetvis INTE slarvat med 😉
Valde därför att inte sätta igång datorn på kvällarna. Det är ju då jag brukar blogga etc. Men öppnar jag datorn blir jag sittandes och då blir sömn lidande och nu har jag verkligen inte haft någon tid till att sova igen det som jag brukar kunna göra.

Träningen har gått bra dessutom. Jag har varit rätt så stressad över att nå tävlingsformen den här gången. Det är väl en kombination av att jag var ute lite väl sent med att starta dieten och att jag var lite väl tung när jag började den. Men men, det är ju ändå 1000m rodd vi ska tävla i på EM så det har ju bara varit att hugga i lite mer i rodden helt enkelt. Så nu hoppas jag att det börjar ordna upp sig så man slipper stå där och skämmas. På helgerna och vid alla andra tillfällen möjligt har jag kört dubbla pass på dagarna för att dela upp det lite. Rätt skönt på sätt och vis även om det också varit rätt slitsamt samt tidskrävande. Men det har varit en klart annorlunda diet för mig den här gången.

Hur som helst avslutade jag den här jobbperioden med att dra av ett 16 timmars arbetspass i måndags. Också ett sätt att fira valborg antar jag 😀 Följde upp med att jobba 7 timmar igår på 1 maj. Men det var det så jäkla värt för idag fick vi skörda lite av resultatet! Skönt som fan och lite som att en sten släppte från axlarna. Så nu är det rätt lugnt och fint på jobbet tills jag åker iväg till tävlingen nästa vecka!

Så idag när jag släppte allt med jobbet mentalt så vart jag lite sentimental såhär inför EM. Är jäkligt tacksam för att jag fått den här chansen att åka iväg på ett Europeiskt mästerskap!!! Alltså det kunde man väl knappt drömma om för ett par år sen när jag började tävla 😀 Hur jäkla roligt som helst. Vill passa på att rikta ett stort tack för förtroendet jag har fått från SKKF att få åka iväg och representera Sverige i Zagreb! Ska göra mitt yttersta för att inte göra er besvikna där nere!

Vill också passa på att tacka för allt stöd runtomkring mig! Vill verkligen rikta ett stort tack till mina sponsorer Body Science och Better Bodies som tror på mig och har stöttat mig i flera år för att hjälpa mig att ta mig dit jag kommit idag.

BETTER-BODIES-Maj.jpg

Better Bodies!!!
MMsports DB.jpg

En liten trio från Team Elite Body Science!
MMsports skylt.jpg

MM Sports!

Min coach, Peter Pepz Jegefalk, som har hjälpt mig i min tävlingssatsning sen min första tävling… vilket känns som en halv evighet sen sist 😀

Även mina träningsvänner som hjälper mig på nästan varje pass med att hetsa, stötta och pusha mig att nå nya höjder i träningen.

Min familj som alltid finns där för mig och ger mig sååå mycket positiv energi när jag behöver den som mest!

MMSports3år.jpg

Från vänster: Tim en klippa som alltid pushar och hjälper till, Peter Jegefalk som coachat mig i mååånga år nu och står och håller om mig på bilden. Knasen energispridaren, Jonas den glade göteborgaren. Sittandes: Peter Bicepsmannen Ljunggren som alltid finns till hand och stöttar och pushar mig i träningen.
IMG_8583.JPG

Tha gang 😀
hårtork.JPG

Min älskling, brorsdotter Ofelia för er jag inte tjatat öronen av redan 😉
Jag å tjejerna.jpg

Ofelia och Leah. De får representera familjen min även om de andra är helt underbara också…. Men de är ju sötast 😀

Ett tack till alla er som pushar och hejar på här i bloggen, på facebook, på forumen och såklart när jag träffar er där ute i verkliga livet.

Vad kan jag säga… jag är ödmjuk och så sjukt tacksam över all den hjälp och det stöd jag får. Kärlek till er alla!!! 🙂