Idag var det alltså fyra år sedan mamma gick bort. Det brukar i vanliga fall vara en tung dag. Underligt nog har den inte varit det idag egentligen. Varför vet jag inte riktigt. Kanske för att jag inte riktigt varit ensam med mina tankar så mycket som jag brukar den här dagen. Idag samlades vi upp direkt efter jobbet vid mammas grav där vi planterade lite blommor och ordnade lite så att det ska vara fint fram till jul.
Jag brukar alltid lägga en dikt hos mamma den här dagen. Men hade inte skrivit någon till i år. Men ville lägga något symboliskt idag i alla fall som påminner om mig.
Satte mig dock och skrev lite när jag kom hem…. Så blir nog en vända till i helgen till graven.
Mamma…
Hösten står nu än en gång utanför min dörr,
jag längtar fortfarande tillbaka till hur allt var förr.
Fjärde året har nu redan passerat och tiden rusar fram så fort,
önskar du varit här och upplevt allt som vi har gjort.
Tjejerna växer så det knakar och kan charma precis vem de vill,
alla världens bekymmer känns som bortblåsta när de är intill.
Hela klanen reste söderut för att heja på och stötta mig,
helt fantastiskt! Det enda som jag saknade var dig.
Önskar av hela mitt hjärta att du hade kunnat vara där,
även om jag vet att du stöttar mig från vart du nu än är.
Livet är inte samma sak utan att du är en del utav det,
Saknar din röst, ditt skratt och det fantastiska leendet.
Saknar dig mamma <3
Efteråt åkte vi och köpte pizza och vidare hem till vår lilla familj. Småtjejerna var bussugna som vanligt och vi spelade lite spel och kollade på film. Jättemysig kväll faktiskt. Det enda som saknades…. ja det var mamma! <3
