Tacksam. Så oerhört, obeskrivligt, enormt tacksam. Alla kämpar vi en kamp som andra inte vet något om. Kanske du har berättat för några i din närhet, men långt ifrån alla. Kanske har du inte berättat för en enda själ. Men – Även om Du kanske inte vet vad andra människor bär inom sig så kan du ändå göra så ofantligt mycket genom att bara finnas där, som medmänniska.
Igår fick jag en sådan stark uppenbarelse av tacksamhet. Jag har otroligt mycket människor omkring mig och i mitt nätverk. De flesta av dessa personer känner inte mig särskilt bra, och inte jag dem heller. Jag har en mycket (!) liten mängd personer som faktiskt känner mig, Linnea, så gott man kan lära känna någon. Alla mina fingrar på en hand räcker gott och väl att räkna dessa. Sedan finns det en begränsad mängd personer där emellan som känner mig ganska bra eller tror att de känner mig väldigt bra, och det är säkert så jag även känner för dem. Typ. Det jag vill komma fram till är att ALLA dessa människor bidrar till mitt välmående!
Jag har mina demoner, det ska sägas. Men igår kväll var de långt, långt borta. Det mörka inom oss ser olika ut, men jag är ganska säker på att vi alla har fått vår beskärda del av denna vara att förvalta. Ibland yttrar det sig som en dålig dag, ibland kommer tårarna. Varför? Det är inte alla gånger jag ens har svar på den frågan! Men jag vet att det är okej att vara ledsen. För min del är det viktigt att jag får ventilera ut det på något vis. I mina tonår lirade jag i ett rockband och där fanns både utrymme att ge uttryck för det ”konstnärliga lidandet” och att kanalisera mitt inre känsloliv. Idag har jag kvar musiken som en kanal, även om jag inte sysslar med det aktivt på samma sätt längre. Den största kanalen numera är givetvis träningen och jag tror många känner igen sig här! En sådan där lite deppig och dålig dag blir lätt bra igen efter ett tungt pass på gymmet. Ibland är det så enkelt. Men när större nötter ska knäckas använder jag mig av synergin mellan musik, träning och medmänniskor i mitt liv. DET, mina vänner, är fan magi!
Igår ringde jag upp en vän och berättade att ”DU spelar roll i MITT LIV. Tack!” Det är en härlig känsla när man fylls av andras energier. Och jag hoppas att jag kan bidraga med något till mina medmänniskor. Oavsett om du är en av mina allra närmaste eller om det var dig jag log spontant mot på bussen i morse. 🙂
Dagens #word.
”Rik är den som nöjd är!” – Oh ja. ’Nuff said!
Igår kväll spelades ett nytt avsnitt av Body Radio in med min radiokollega Kenny Dahlström! Där har vi en kille som verkligen delar med sig av energi till mig och alla omkring sig, jag är väldigt glad över att jag fått äran att jobba tillsammans med honom.
Och min älskade make och livskamrat, Clas. Behöver jag ens skriva mer än just ordet ”livskamrat”? Med dig är jag stark!
Fat but fit!? Så kan det kännas ibland! Lite för fluffig har jag hunnit bli (för att själv känna mig 100 procent bekväm med mig själv) och den enda som kan ändra på det är JAG själv och ingen annan. Och jag hämtar självklart inspiration från alla Ni runt omkring mig!
Ovanstående ryggtavla tillhör Nicole Wilkins. Hon är en stor inspiration för mig i min träning.
Mitt senaste ryggpass:
Stångrodd supinerat grepp
Stångrodd pronerat grepp
Hantelrodd
Latsdrag bakom nacken
Marklyft
Med all denna fantastiska inspiration inpräntat på näthinnan har ovanstående ryggpass genomförts. Passet i sig är uppbyggt med inspiration från radiokollegan Kenny.
Frukost! Dagens viktigaste mål? Iallafall helt klart ett av de godaste!
Det är faktiskt inte så svårt.
(Foto:Andreaz Engström)
(Foto:Andreaz Engström)
Say waaah?! Svensk och stolt!?
Ja, för fan! Ibland är jag faktiskt min egen inspirationskälla! Det är okej att vara stolt över vad man åstadkommit! Det är jag. Men samtidigt vill jag ha mer, sträva framåt och utvecklas. That’s what keep me going!
Kärlek & Respekt,
Linnea
