Träning, kost och hälsa associeras för många också till kroppens vikt. Oavsett om man vill gå upp eller ner i vikt är det en enkel måttstock att ställa sig på vågen och få en siffra på hur kroppen förändras om det så är minus eller plus man strövar efter. Att använda vågen har både sina för och nackdelar, och som allting så handlar det om hur man använder verktyget och hur man tolkar de resultaten man får ut. Väldigt många som jag träffar är vana vid att kolla sin vikt väldigt ofta, och vilket för många bildar en spiral där det endast är vågens siffror som avspeglar hur vi presterar. Skulle då siffrorna kanske inte helt uppnå det som vi hade hoppats på, gör att vi också känner oss otillräckliga och känslan av att vi inte gjort tillräckligt bra ifrån oss.

Vågen ger en tydlig siffra på skillnaden, differensen mellan gångerna när vi kliver upp på viktplattan. Däremot kan det fortfarande ske stora och väldigt betydelsefulla skillnader med kroppen oavsett vad vågen visar. Det som jag brukar be mina klienter att göra när vi startar ett samarbetet är att de både skall väga sig, mäta sig med måttband på flera ställen samt ta bilder från olika håll. Detta för att sedan kunna utläsa resultat på flera olika vis med en mer rättvis analys.

En anledning är att muskler väger mer än fett, vilket gör att om du samtidigt som du vill gå ner i vikt styrketränar och bygger muskler, kommer kroppen fortfarande förändras mycket fysiskt och visuellt men vågen kanske desto mindre. Kroppen kommer bli tightare och få mer muskulatur. Även andra faktorer som tex. vätska kommer att visa sig på vågen och kan göra stora skillnaden i siffrorna. Andra hormonella förändringar som t.ex. kvinnors menstuation eller ägglossning kan ge utslag på vikten. Hormonella förändringar som detta är naturliga cyklar som är återkommande månad efter månad och trots att vikten ”egentligen” är densamma kan det se annorlunda ut vid vägning.

Totalt sett så är vågen ett väldigt bra verktyg, men det gäller som med allt annat att använda det på rätt sätt. Beroende på anledningen och ditt mål så är även resultaten mer eller mindre relevanta att ta hänsyn till. Det viktiga är att vi lär oss att hantera vågens siffror på rätt sätt om man väljer sig att använda den. Att se den som ett hjälpmedel och komplement till din spegelbild och din känsla till hur kroppen förändras. Oavsett om det står samma siffra för mig på vågen när jag var helt otränad och betydligt större än vad jag är nu, betyder det ABSOLUT INTE att min kropp ser likadan ut. Istället är det som två helt olika kroppstyper trots att vågen står på nästan samma siffra. Viktigt är istället att lägga fokus på det som faktiskt är viktigt, hur kroppen reagerar och svarar på det du gör. Att vågen kan vara en bra måttstock kan ändå stämma så att man håller en någorlunda vikt kring där man trivs är en annan sak, men att klandra sig själv att alltid sträva efter exakta hekton på vågen gör att det istället bildar till en stress omkring ditt sätt att tänka. Att värdera sina prestationer utifrån vågen, och det du faktiskt presterar och gör med din kropp hamnar efter siffrans värde. Så att använda vågen är absolut inget fel i sig, men att använda den rätt är det som är svårigheten för många, något jag själv ofta har fått ägna en extra tanke kring.

Samma person men med helt olika kroppstyper, en otränad och en betydligt mer tränad.

Hoppas att detta inlägget kunde få någon att tänka ett extra varv som även jag har gjort när vågen inte riktigt har visat det som man hade tänkt sig trots mycket hårt slit. Vikten är inte allt. Ta hand om er.

Kramar från Jenny ❤️

Jag tror absolut inte att jag är ensam om att ha jordnötssmör som en av topp tre på bland livets största laster! Sedan jag smakade det första gången och insåg att detta var bland det bästa jag smakat har jag börjat testa mig fram och en så simpel grej som riskakorna med jordnötssmör ligger väldigt högt upp på listan när jag får välja!

En annan kombination som knappt kan slå fel är jordnötssmör och choklad. Är det då även inte heller fullproppat med socker och mjölkchoklad utan istället nyttigare ingresser som havregryn, ren kakao och proteinpulver, talar det sitt tydliga språk att detta är en 10-poängers! Jag tänkte därför dela med mig av receptet på denna godingen och till råga på allt görs den på 10 minuter och kräver ingen tid i ugnen utan bara stå kylt i ca 2 timmar innan man kan skära upp och provsmaka!

Ingredienser:

8 stycken

3 dl havregryn

3 dl chokladproteinpulver

3 msk kakao

100 g jordnötssmör

1 dl vatten

40 g salta jordnötter/mandlar till garnering

Gör såhär:

Blanda havregryn, Proteinpulver och kakor. Tillsätt jordnötssmöret och rör runt tills det är jämt blandat. Tillsätt vattnet och knåda till en jämn massa och bred ut på ett bakplåtspapper, ca 1,5 cm hög.

Hacka jordnötterna/mandlarna och strö över dem över massan. Tryck ner dem lite så att de fastnar. Låt barsmassan stå i kylen i minst 2 timmar och skär sedan upp dem i 8 avlånga bitar. Förvara dem i kylskåpet tills de skall ätas.

Hoppas ni fick lite ny inspiration till att baka lite gott och nyttigare & tycker att dom är lika god som jag!

Många kramar från Jenny

I lördags bjöds det på finmiddag hos mina underbara föräldrar och mamma stod för maten och jag stod för efterrätten! Världens bästa mamma visste att gott kött och god potatis alltid står högt upp på önskelistan hos mig så när jag fick önska mat blev det vitlöksmarinenad entrecote med klyftpotatis och rödvinsås. Helt fantastiskt gott blev det! Till efterrätt bestämde jag mig för att göra en cheesecake med aftereight i, även den faktiskt magiskt god! Många sugna själar som ville ha receptet på denna också så därför tänkte jag skriva ut receptet på cheesecaken här!

Ingredienser:

1 rund form med löstagbar kant, ca 25 cm i diameter

1/2 paket med digestive

30- 50 gram smör

3 äggvitor

3 äggulor

1 dl socker

300 gram phialdelphiaost

1 msk vaniljsocker

4 dl grädde

1 stor after eightbox

Topping:

200 gram mjölkchoklad (eller med mintsmak)

3/4 dl grädde

3 msk smör

Jag använde mig av glutenfria digestive och laktosfri produkter för Philadelphia, grädden och smöret, då min pappa är allergiskt både för gluten och laktos. Tänk på om ni använder glutenfria digestive att de är lite torrare, så det krävs lite extra smör eller vätska för att binda ihop botten så den inte smular.

Gör såhär:

Börja med botten och banka eller mixa digestiven till smulor. Smält sedan smöret och rör ihop med kexen som du sedan plattar ut i formen. Gör sedan toppingen genom att värma upp grädden och smöret tills det precis börjat koka. Rör ner chokladen tills allt smälter och ställ denna svalt. Börja med själva cheesecaken genom att ta fram tre olika skålar, dela ägg gula och vita i olika skålar. Rör ihop socker, vaniljsocker och philadelphiaosten med äggulorna. Vispa sedan grädden fluffig och rätt hård. Diska vispen noga för annars kanske inte äggvitorna blir fluffiga, använd den torra vispen och vispa till ett hårt skum. Sedan vänder du ner äggulesmeten i äggvitan och grädden och vänder ner allt i en och samma skål och vänd om försiktigt med slickepott eller slev. Varva sedan after eight och smeten i några olika lager och ställ därefter in i frysen.

Den behöver cirka 5 timmar i frysen innan den stelnat. När cheesecaken stelnat något, häll över toppingen och sätt dit några AfterEight som dekorering. Ta fram kakan minst en kvart innan servering.

Hoppas ni fick lite inspiration till helgen om ni vill bjuda någon på något riktigt gott! Ät och njut för mig med!

STYRKEKRAMAR FRÅN JENNY

Vad gör vi när det som känns som mest fel, egentligen är det som är som mest rätt? Vad menar hon nu tänker ni kanske då, och det jag syftar på är det som gäller för mig för dagen. Vilodag. Jag kan med handen på hjärtat erkänna att jag vekligen inte tycker om vilodagar, för mestadels pga att jag tycker att det är så otroligt roligt att styrketräna, få pressa mig själv och slita och utvecklas på gymmet. Därför tycker jag alltid att vilan för min del är det allra svåraste. Men som jag även beskriver, jag älskar att styrketräna, köra hårt på gymmet för att utvecklas. Och exakt där, utvecklingen, den kommer aldrig att ske om jag inte trotsar det jag tycker är jobbigt, i mitt fall vilan. Jag vet så väl i teorin hur otroligt viktig vilan och återhämtningen är, att vi i gymmet faktisk bryter ner och oss att det är i vilan och återhämtningen som vi bygger upp oss och även blir bättre och starkare och får en utveckling vilket vi strävar efter.

Alla har vi saker som vi tycker är jobbiga, många har precis samma bekymmer som jag, fast tvärt om. Dom kommer aldrig iväg till träningnen utan hamnar istället kvar hemma. Oavsett så handlar det om att skapa sig nya vanor. För mig känns det så fel många gånger att vila, vilket gör att jag faktiskt får tvinga mig till det ofrivilligt. Men för att jag vill ge min kropp de allra bästa förutsättningar och för att lyssna på kroppen i tid, så är det detta som gäller och genom att jag tar tag och trotsar det som är jobbigt så kommer det efter ett tag inte längre kännas lika frustrerande. Istället får jag försöka vända det och använda tiden till något annat, fokusera på allt annat än träningen och slappna av och ladda batterierna. Helt logiskt kan jag även träna ännu tyngre de andra dagarna för kroppen blir sliten när man tränar mycket och tungt. Så genom att vara taktisk och trots att min frustration över vilodagarna som ständigt infaller varje vecka så gäller det att lära sig tackla det, lyssna på kroppen och dess signaler för att kunna få all den utveckling som jag strävar efter hårt varje dag. Lika viktigt som det är att träna och äta rätt, lika viktigt är det att ge och acceptera den vila som kroppen behöver från dem tunga vikterna i gymmet. Annars kommer det sluta med att kroppen inte vill alls och säger ifrån och kanske till och med går sönder för att den aldrig får återhämtas ordentligt.

Även om det i mitt fall gäller att jag måste jobba med min acceptans till vilodagarnas värde så kanske många andra sitter i samma sits fast i andra fall. T.ex. Acceptera att träningen endast kan göras av dig själv och att ingenting kommer gratis. Men på det viset som jag mer och mer ju längre tiden går accepterar läget, vänder det istället från den positiva aspekten att det gynnar mig och min utveckling något enormt och att i längden är det detta som verkligen är det rätta. Oavsett hur fel det kan kännas i mitt huvud och med min vilja så gäller det att sakta ner tempot och återhämta kroppen. Det bästa av allt är att jag faktiskt känner dem stora skillnaden, att jag ser hur mycket bättre jag presterar på resterande pass under veckorna. Kroppen har sådan träningsvärk och musklerna säger verkligen ifrån att det är vilan dem vill ha. Lär dig tackla det som för dig känns jobbigt och försök att hitta en positivt sak med det som känns tungt. När du sen klarlagt vad det positiva är, lägg då endast energin till att fokusera på det och lägg det andra åt sidan så gott det går. Tillslut kommer kroppen att vänja sig, som vid allt annat som vi gör. Det gäller bara att låta det rätta gå före vad huvudet vill för stunden.

Ikväll blir det kär familjetid med en god middag och efterätt! Ta hand om er!

STYRKEKRAMAR FRÅN JENNY

Jag tror alla har någonting som vi önskar vi var bättre. Det som jag framförallt brinner för när det kommer till träning, och att tävla i en form av kroppsbyggning är att man aldrig blir klar. Många kopplar ihop detta med att aldrig vara nöjd, men det är en stor skillnad. Att aldrig vara klar och aldrig var nöjd är otroligt stor skillnad. Nöjd kan jag vara många gånger när jag är stolt över min prestation, mina framsteg och min utveckling. Men jag är aldrig så nöjd att det innebär samma sak som att vara klar. Det finns alltid delar att utveckla och förbättra, om det så är små detaljer eller så våra största muskelgrupper. Charmen med att aldrig känner sig klar gör mig däremot alltid även hungrig på mer och ständig utveckling.

Oavsett på vilken nivå man satsar på, såväl elitidrottare till dem motionärer som tränar för att må bra finns det alltid svagheter hos alla människor. Tyvärr så existerar inte superhjältar och därför har vi alla saker som vi önskar bli bättre. Oavsett om det handlar om kosten eller om träningen och din kropp måste vi lära oss att försöka kan vända allting till det bättre och istället ta nytta av det. Jag kan ta mig själv som exempel. Jag vet att jag behöver förbättra mina ben och mina gluteus (rumpmusklerna) för att få en mer proptionerlig fysik och kunna ta mig till toppen. Jag sliter varje dag och ha gjort i flera år för att förbättra min fysik och ändå är jag ändå inte där jag önskar. Men istället för att ge upp för att det inte är hundra bra, får jag vända det till att dela upp mitt mål i delmål, och istället vända det till att jobba med detta som drivkraft. Jag behöver kanske alltså köra tyngre pass för benen, ge dem mer återhämtning mellan passen och hitta andra lösningar på mitt ”problemområde”. Då kanske jag även behöver testa ett nytt upplägg, nya övningar och börja ändra mitt sätt att jobba med min träning för benen. Helt plötsligt har jag då vänt det som jag tycker känns sämst, till att ge mest kärlek och möjligheter att utvecklas och då se min utveckling framåt istället som en utmaning. Och när den väl sker, kommer även motivation att bli ännu större eftersom utveckling och framsteg ökar motivation till det vi gör.

Likaså gällande dem som har svårast för kosten. Att inte falla för frestelserna när hyllorna rinner över av godsaker vart vi än går. Istället för att falla för detta, ge upp och fortsätta äta som vi gjort kan vi vända på det och se det som en utmaning. Sätt upp ett mål att du får äta det du vill under lördagen eller kanske under hela helgen som start, och se det som en utmaning att hålla dig ifrån det på veckorna. Leta nya exempel på bra kost som du kan hitta som komplement, se drivet i att se vad du istället kan skapa av bättre kost som gynnar dig och din utveckling och gör att du mår bättre.

Tänk på vad du faktiskt har för mål och vad det kan vara för hinder på vägen. Det som sedan visar sig kunna göra den annars raka vägen mot målet krokig, är istället det som kan vara ett stort prio att jobba för. Vänd det som känns som en motgång och något jobbigt, tackla det med en lösning som även det kan kräva delmål men som tillslut blir till det drivmedlet som för dig framåt, mot ditt slutliga mål.

Hoppas ni fick lite motivation till att inte ge upp, vad ni än har för mål! Alla har börjat någonstans, men trots att vägen inte alltid är rak, så leder den alltid dig någonstans.

STYRKEKRAMAR FRÅN JENNY

När sötsuget sätter in är det alltid lika svårt att veta vad man skall ta till. Godishyllorna i butiken rinner över och huvudet vill ha allt och lite till. Något som är något av det lättaste man kan göra, som bara behövs förberedas och ligga redo i frysen är dessa Bananpengar! När bananen är lite halvtinad får den lite annorlunda konsistens och det en som behövs är banan, kakao och en frys!

Skär banan i rätt så tunna skivor och lägg på en talrik. Pudra över kakao så att det täcker bananerna och ställ in tallriken i frysen i någon timme. Låt dem gärna tina lite innan du äter dem så blir dom lagom i konsistensen.

Det går även jättebra att använda annat att ha på banenen som t.ex. Kanel, kardemumma för annan smaksättning!

Hoppas ni fick lite inspiration till att testa!

Kramar Jenny

Många människor som jag stöter på är beundrade över vad man åstadkommer vid tävling och alla prestationer på vägen. Hur man kan med rätt hjälpmedel, vilja och kunskap kan förändra kroppen och pressa den till max. Många fascineras att detta inte är något som hör till vanligheten, något sällsynt men också något som många vill uppnå själva.

Att tävla och ställa upp med sin kropp som verktyg, sitt konstverk som man själv har format och därefter bedömas är ingenting som man gör över en natt. Det krävs dagar, månader och år för att komma dit man vill och det är det som är charmen med att det kräver tålamod och hårt arbete. När man då som tävlande tränar, lägger sin totala energi och vilja till att kunna prestera krävs det en lång och påfrestande process för både kroppen och även den mentala biten. Att varje dag kunna pressa sig till Max, undgå alla hjärnspöken och att aldrig ge upp. Hela processen inför varje tävling beror från person till person, men allt mellan ca 8 upp till 30 veckor kan denna ”diet” pågå där kroppen skall slipas och komma till den nivå där det visuellt sett ser bra ut, efter en speciell regelbok skapad efter olika kriterier.

För att spola tillbaka till mina första rader i inlägget, och varför människor fascineras av detta, är just på grund av att det är ovanligt. Något som INTE är normalt där vi pressar oss till en form som är för ett speciellt ändamål och en tävling. Det som ofta missförstås här är att många glömmer det som är målet. Många glömmer att det är just inför en tävling som vi ser ut såhär. En form där både kvinnor och män har så lite underhudsfett att varenda muskel syns i kroppen. Det är inte något som är normalt eller hälsosamt under en längre tid. Inför en tävling där vi håller denna hårda form fungerar det under en kort tidsperiod, men därefter är det även viktigt att inse att kroppen behöver tillbaka till en balans. Att t.ex. tjejer med magrutor och väldigt tydliga muskeldefinitioner resutlerar i att detta är definitionen av vältränad. Utan magrutor så är jag inte den jag borde vara för att se tränad ut? Oavsett hur tränad eller inte du är, till en början med så har alla magmuskler men de är olika stora muskulärt beroende på både genetik och hur tränade dem är. Därefter samt hur mycket underhudsfett som man har som täcker dem. För det andra är det inte hälsosamt för framförallt tjejer att under längre tid gå runt med ådror på magen och ett stenhårt sexpack och tro att man kan leva och se ut så året runt. Risken för att rubba hormonerna är väldigt stor och saker som t.ex. mensen kan försvinna och kroppen vill inte fungera som den skall naturligt längre.

Att idealen man vill uppnå skall definieras av exempelvis ett hårt sexpack som tjej, kan ge väldigt fel signaler. För att kunna bli stark och utvecklas, att kunna växa kräver även kroppen ett visst energiöverskott som gör att jag behöver lite underhudsfett och kanske gör att mina tidigare synliga magrutor känns som bortblåsta. Oavsett om det är underhudsfett eller vätska så är jag inte en sämre person, eller en annan person bara för att jag helt plötsligt har en slät mage istället för en med magmusklerna synliga. Jag är fortfarande samma person, men som lär mig älska min kropp oavsett om jag är ”onseason” och redo för en tävling eller en kropp som är ”offseason” där jag hittar en balans med mer kost, kunna träna hårdare och prestera bättre för att utvecklas. Offseason behöver inte betyda att jag skall gå upp en massvis med vikt och inte trivas där heller, vilket också på det hållet kan bli ohälsosamt. Utan en balans där jag i största mängd äter bra mat som gynnar min kropp, men kan unna mig något när jag vill för att jag mår bra av det.

Min offseason nu är med ett nytt upplägg, och enorm trygghet med Min nya coach Sam Mikaelsson bakom mig. Det jag redan har lärt mig av honom är en bråkdel av hans kunskap, så vad denna offseason kommer innebära för mig skall bli otroligt spännande. En sak är säker, jag kommer att äta mycket mat och jag vet att det kommer göra underverk för både min kropp, fysik och mitt tankesätt.

Oavsett hur fascinerande det än må vara är superhårda magar ingenting vi bör eftersträva när man tränar för att må bra utan istället bör ses ur atletiskt tävlingssynpunkt under en kortare period.

Gårdagens form med när jag nu startar min strukturerade offseason! Inga rutor men inte är jag mindre ”vältränad” än för två veckor sedan för det? Ta hand om er!

Kramar Jenny

Första helgen som varit denna offseason, och denna helgen verkligen var så välbehövlig och så härlig på så långa sätt! Det var en helg med rätt så lite planer som var späckade och skall jag erkänna är det oftast dem helgerna som är dem bästa. Efter tyngre ville jag så gärna äta hotellfrukost för det är något som jag verkligen tycker om, men det passade inte då jag inte kände för att göra det själv under veckan jag väntade och längtade till lördagen! Så spikat som det var så blev det på lördag morgon iväg till Strandbaden, ett jättefint hotell precis vid havet här i Falkenberg vid skrea strand, och jag var så glad att bara få vara där och njuta av en riktigt god frukost! Ett grymt pass på gymmet blev det dessutom och för omväxlingens skull körde jag bröst vilket inte jag tränar så jättemycket! Men grymt tryck innan vi skulle vidare och gå ut med några vänner till en av mina favoritrestaurangen som har riktigt Grymma burgare!! När man har varit på diet en längre period så uppskattar jag det så otroligt mycket av att kunna njuta av härligt sällskap och god mat! Så det blev faktiskt en trerätters med en favorit som efterrätt, nämligen deras hemmagjorda blåbärspaj som serveras i små, små teflonpannor! Lika söt att äta som att titta på!

På söndagen var det ett benpass som väntade med tyngre vikter med började en stund för teknikträning på just knäböj. Jag skall erkänna att jag aldrig, och jag menar det aldrig kör knäböj på grund av att mitt bäcken varit så sned och då väldigt snedbelastad i både knä, ben och ländrygg vilket det bara gjort saken värre att köra mer knäböj. Så samtidigt som jag fortsätter hos min otroligt duktiga kiropraktor Martin Isaksson här i Falkenberg så är tanken att jag skall börja köra knäböj och öva upp detta samtidigt. Till en början går frontböj helt okej och det faller sig så mycket bättre för mig, men målet är vanliga knäböj med stången bak så det gäller att öva, öva och öva ännu mer tills det sitter teknikmässigt! Därefter kan jag äntligen börja lassa på vikter med tills dess gäller det att jag helt enkelt får ha tålamod och se det som en utmaning att bli bättre och jobba på att vara rak i mitt bäcken!

Vi avslutade en solig och fin söndag efter benpasset med att köpa kycklingsallad hem till en film! Bulgur, kyckling, sallad och vitlökssås tillsammans med nybakat bröd och det finns inte mycket som slår känslan av mat med kärleken i soffan och helt slutkörda ben!

​Denna veckan är det mycket jobb som väntar och idag är det vilodag från gymmet, då kroppen jobbar och sliter hårt så idag blir det vila som gäller för att återhämta mig! Hoppas alla har en fin tisdag, och kör hårt på gymmet för mig med idag!

Kramar från Jenny

Om jag ser till mig själv men troligtvis även ur många andra tävlandes synvinkel innebär en tävlingssatsning så mycket mer än bara träna och ha färdiga matlådor i kylen med lagom mängd av rätt mat. En tävlingssatsning innebär så otroligt mycket mer vilket på sätt och vis är svårt att beskriva för någon som inte har gjort det, utan det krävs nästan att man skall uppleva det för att verkligen förstå. En tävlingssatsningar innebär för mig en total uppoffring för att göra det som krävs för att jag skall ta mig dit jag vill. Givetvis kommer alltid hälsan i första hand men så länge jag mår bra och tycker det jag gör är roligt samtidigt som det är en enorm prövning och utmaning för sig själv. Både fysiskt men minst lika mycket om inte mer psykiskt. Just när man går in för något till 110% ställs man emot mycket hinder på vägen, hinder som kräver att man ibland får göra val som man inte hade behövt besluta om inte situationen är som den är. Allt fokus ligger på ett slutgiltigt mål, ett slutdatum där allting som man så länge har jobbat för skall sättas på prov, bedömas och därefter ge en total placering jämfört med de andra tävlanden. Alla träningar, matlådor som skall förberedas och intas vid rätt tillfälle, posering som skall sitta, planering som skall gå ihop för att resten av livet skall fungera och därefter kunna pricka in en form till en viss dag med alla förberedelser som även tillkommer på tävlingsdagen med bikini, laddning, hår, smink, smycken, skor etc. Detta kräver fokus, fullt fokus på att allting skall bli rätt och för att man vill känna att man har gett allt. Att kunna gå upp på scenen och känna sig nöjd, för att man avslutade det man påbörjade och trots allt vann sin egen resa.

Efter mina förra tävling förra året, DC och Luciapokalen kände jag det som så många tävlande känner igen sig i, och det är tomheten när man har nått sitt mål. När allt det skarpa fokuset man har hållt i månader kan släppas och friheten blir helt annan, uppstår ofta tomheten och man kan lätt känna sig ”överflödig”. Detta året efter JSM, SM och Tyngre Classic 2 var jag lite orolig att samma känsla skulle infinna sig även denna gången, men efter Tyngre var jag denna gånger mer redo, jag visste att det var sista tävlingen för säsongen och den mentala biten var klar med att det var dags att gå offseason. Anledning tror jag även var att tiden denna gången blev länge än mellan DC och Lucia förra året. Jag var i form innan JSM flera veckor tidigare än tävlingen och fram till Tyngre var det ett X antal veckor som jag fick på mig att bearbeta att formen kommer sakteliga efter tävling bli desto mjukare, jag kommer äta mer och även därmed bli starkare och kunna förbättra mig mycket mer i gymmet och jobba med min fysik. Något jag tycker är viktigt och som funkar för mig är att redan innan tävlingarna sätta upp nya mål att fokusera på som jag kan ta upp när tävlingen är över. Det kan vara allt från jobb, familj, nya mål i gymmet eller eventuella resor. Detta för att man direkt skall om jag vill kunna känna en ny strävan, vilket jag älskar att ha för att känna att jag fortsätter utvecklas, men på andra plan. Det som jag innan kanske fått prioritera bort kan jag lägga desto mer fokus på nu och det gör att jag även släpper tankar från tävlingen och även minskar den tomhet som annars lätt uppstår. Jag tror absolut inte att jag är ensam om att känna såhär, men jag vet nya personliga mål att uppnå tillsammans med en av mina livs resor om några månader som också gör att jag blickar framåt något otroligt!

Jag tittar ändå gärna tillbaka på säsongen, det jag åstadkom och känslan att jag trodde på mig själv i slutändan och inte gav upp blev min personliga vinst i sig. Jag upplevde en form jag aldrig tidigare haft, jag mötte Sveriges bästa elit och kunde där placera mig med en sjätteplats i en final som jag för några år sedan inte ens kunde drömma om. Nog för att helheten för mig denna dieten var en dans på rosor och fanns det även dagar då rosorna var så taggiga och det var otroligt tufft. Men det är dem dagarna som ger mig som mest, när jag i efterhand tittat tillbaka och ser att det är då jag är som mest stolt över att jag aldrig gav upp. Har jag kommit dit jag är idag, det som förut bara har varit drömmar är nu min vekligheten. Den känslan, den gör att jag inser att jag aldrig kommer att ge upp, och jag kommer att fortsätta att jobba med nya mål och förbättra mig själv. Ännu en gång göra mig själv stolt och kunna visa att så länge jag tror på mig själv går allt att lösa.

Bild från gårdens Fredagsfys! Ha en underbar helg, ikväll skall jag njuta av en av dom bästa burgarna som finns. Njuta av offseason och uppskatta det som livet erbjuder!

Många kramar från Jenny

Idag har det varit flera svängar på gymmet varav den sista var min egna träningen. Efter gårdagens benpass var jag så laddad på rygg idag och hela passet hade jag koll på hur exakt vad jag skulle köra när jag väl kom till gymmet! Jag planerar alltid innan vad jag skall köra, både övningar och antal set och reps så tiden väl på gymmet blir så effektiv som möjligt och det enda jag behöver är att läsa övningarna ordning och köra! Fokus idag var tungt och med lite färre reps. Att chocka kroppen och rodda om bland både antal set, reps och vikter gör så stor skillnad och det blir både roligare med variation samtidigt som kroppen aldrig vänjer sig vid belastning utan måste hela tiden utvecklas! Ett riktigt GRYMT pass blev det av dagens träning och energin och verkligen glädjen till träningen nu efter helgen tävlingar och påbörjad offseason är enorm! Det är verkligen roligt och kroppen svarar och är helt med på noterna att det är dags att börja lyfta tyngre! För er som vill ha lite inspiration till ett ryggpass med avslutande mage så kommer mitt upplägg från dagens träning här:

Breda latsdrag i Cable (bra om man är lite ojämt stark så man måste jobba med båda sidorna lika mycket 4×12

Smala latsdrag 4×10

Smal rodd 3×12

Pulldows med rep 3×12

Enhantelsrodd 3×12/sida

Rygglyft med vikt 3×12

Raka crunches i maskin 3×12 SUPERSET Hängande benlyft 3×10

Avsluta med bendrag med crunch i TRX 3×15

Jag håller så kort vila som möjligt för att hålla igång tempot och intensiteten i passet, något jag alltid försöker för att inte heller tappa fokus samtidigt som jag får bättre pass.

Efter passet när jag kom hem åt jag mina vaniljplättar med havre och äggvita i soffan, recept finns längre bak bland tidigare blogginlägg! Riktigt goda plättar som funkar lika bra efter träningen på kvällen som till frukost!

Hoppas någon har fått lite ny inspiration för kommande ryggpass och den goda plättarna!

Kramar från Jenny