Sista blogginlägget. Sista uppgiften. Sista tangenttrycken. Två veckor har lidit mot sitt slut och min praktik är nästan helt över. Moder ”tomhet” har precis letat upp mig och sakta men säkert börjat omfamna mig med hennes tomhetsbringande sköten. Jag har ju precis kommit igång, jag har ju precis börjat hitta i lokalen och jag har ju precis börjat bli varm i kläderna. Man kan jämföra detta med att avsluta ett träningspass redan efter uppvärmningen. Hur kul är det liksom?
Nej, nu ska jag inte klaga och börja bli ett sentimentalt blötdjur, som går och åmar och gnäller för mig själv. Nej du jäkelberg, har trots allt fått förmånen att i mina ögon få den bästa praktikplats möjligt. Att redan från start gå till gå, utan att passera Norrmalmstorg (ja, jag kommer inte ihåg hur citat går). Att sitta förstaklass på TGV (världens snabbaste tåg) och åka i express fart rakt upp i tidningsvärldens finrum. ”As grymt” och ”fantastiskt” är två nyckelord i min personligabeskrivning av äventyren på Body Magazine.
Otroliga människor, grymma arbetsuppgifter och en drös med nyvunnen kunskap är några få positiva angelägenheter av många. Kan jämföra detta praktikäventyr lite med mig själv – den har liksom hela paketet. Allt från omslagspapperet till förpackningen, till innehåll. Boende, träning, APU, mat – tja allt har verkligen klaffat denna gång. Och jag kan inte annat än att tacka alla köttiga (universalt ord för: underbar, fantastisk, grym, enastående, generös mm) människor som jag har haft kontakt med under denna tvåveckors period. Ni är as grymma!
Så tillsvidare – tja då!
Michael
