Varje år före jul hyr vi in en dam till verksamheten som kommer o pysslar.
Ungdomarna är nyfikna när det kommer ngn utifrån o tar uppgiften seriösare. När aktiviteten presenteras låter det ALLTID, i kör; "pyssla, tror ni vi är några j-vla dagisbarn eller?! F-n va löjligt!!"
Ändå är d succé varje år, det klipps o klistras, under stor koncentration.
Mats är kontaktperson åt ungdomen som gjorde vykortet (vi har jobbat ihop ca 10 år, ungdomarna har svårt för honom i början, han är väldigt fyrkantig, men jag känner ingen dom tycker är tryggare o fäster sig så vid) blev nästan rörd till tårar. Farfar, Staffan (vår äldste anställde, en gammal bonnlurk m mkt humor, värme o tålamod), jobbade på pysselkvällen o stöttade genom att gemensamt skriva under.
Mats fick ett par dekorativa silverkulor strategiskt placerade, kreativiteten flödade o flitens lampa lyste starkt.
Tycker det är omöjligt att se namnet på ungdomen, vilket gör att jag kan lägga ut kortet här.
Själv firar jag jul o nyår med familj o nära vänner, jobbar på mellandagarna o får väl kika till gymmen lite oxå.
Tja, god jul då, j-vla idioter!
