Alltså detta med att blogga, det är inte en lätt historia.
Jag trodde jag skulle vara duktig att skriva av mig vad jag känner, hur jag mår om mitt liv och hur träningen fungerar.
Det tar tid att komma in i bloggandet och inte känna sig tjatig och enformig.
Att blogga är en konst, jag beundrar de som kan och skriver på ett intressant sätt som gör att man inte vill sluta läsa och nästan väntar nyfiket på nästa inlägg. Dit har jag inte kommit med mitt bloggande än, men jag ska försöka ta det till en annan nivå.
Jag vet att denna blogg ska handla om träning och hälsa som är min största passion här i livet, bortsett från mina barn och min familj.
Men att inte få eller kunna träna skulle tära på mig så jag är lyckligt lottad som har förmånen i livet att kunna utföra det jag vill.
Just nu blir träningen en lite lidande, eller jag gör det jag ska som är utstakat av min PT att jag ska göra, men ibland blir tiden knapp och träningen går fortare och kanske lite slarvigt i form av kortare reps och set. Det är inte bra, men jag brukar tänka att det är bättre att göra något än att strunta i det helt.
Mitt mål som är om väldig lång framtid känns som en evighet. Jag har funderingar på om jag ska ta även träningen till en annan nivå för att nå målet fortare. Vad sägs om 1 år från nu ?
Måste så klart ha min famlij med mig på banan, min sambo tycker jag är lite tråkig om jag inte kan ta ett glas vin etc. Men har har kanskerätt, men det är ju inte alkoholen som gör mig..
Jag ska ta en funderare.. och diskutera med honom om hur han ser på saken.
Att jag är målmedveten, vet nog varenda kotte som känner mig och jag vill nå mitt mål.
Nu är det åter en hård träningsvecka som ska bakas samman med skjutsning till träning för barnen och matlagning, läxläsning och allt annat som hör vardagen till. Det gäller att ha planerat väl.
Jag hoppas jag har gjort det
Ha en skön vecka tills vi hörs igen.
Tjong i long!
