Nu har det nästan på dagen gått 6 månader sen jag genomgick mitt hjärtklaffsbyte. En resa som jag nu efteråt inte ångrar över huvudet taget. Vägen fram till operation levde jag med dödsångest och rädsla. Tiden efter operation har flutit på riktigt bra, jag har återhämtat mig ordentligt. Hjärtat slår eller tickar som bara den. Har en ork som heter duga, förstår inte att jag har varit levande innan, med tanke på den energi som jag har nu. Om det är så här man ska må och känna sig i normalt tillstånd då måste jag nästan ha varit levande död innan. Har en energi som jag aldrig känt tidigare.
Jag har återupptagit träningen och det mål som jag satt upp. Träningen går riktigt bra, jag känner mig starkare än starkast och känner sådan skillnad om man jämför före och efter operation. Jag är så glad att jag genomgick denna operation, trots med ärr på kroppen. Men även ärret är fantastiskt fint. Ett ärr som jag faktiskt är lite stolt över nu så här efteråt.
Jag har träffat en PT – Fredrik Carlsson som har gjort ett kostprogram till mig. Jag hinner aldrig bli hungrig, jag äter 6 gånger om dagen. Har fortfarande lite svårt med att få i mig alla målen, men det är väl en träningssak det med. Jag ska försöka planera min måltider och förbereda maten bättre, jag tror att det är A och O. Men det blir lättare nu att planera när jag har fått ordning på det mesta i huset och allt börjar bli klart. Fredrik ska jag träffa en gång per månad nu framöver för att ha koll på att jag formar kroppen rätt.
Nu tar i alla fall träningen en annan form, nu går jag in och satsar 100% på detta och gör det för min egen skull. Jag har i flera år fått höra att man ska träna för att vara snygg för sin respektive, men jag har alltid levt efter att man tränar för sin egen skull och för att må bra. Så kommer jag att fortsätta att göra. Det är för mitt eget välbefinnande som jag gör det jag gör på gymmet, passen, buggen etc.
Önskar alla en riktigt trevlig helg!
Livet leker!!
