Tänk vad den svenska avundsjukan kan vara stor. Hur ska vi kunna uppfostra våra barn att vara tacksamma för det dem får när vuxna människor inte kan vara tacksamma för det dem får och acceptera tävlingsregler, slutresultat etc.
Jag är så otroligt tacksam för den här chansen jag fått och blivit framröstad till i talangjakten. Men genast kommer massa negativa inlägg om att man stått på scen, har blogg, att man är en ”känd” person. Vart är jag det. Jag har bloggat sen 2011 då jag ville skriva mina tankar om min träning och mitt liv. Hur intressant det nu kan vara. Men jag började blogga hösten 2011. Jag hade då varit tvungen att lägga om min träning för att jag inte kunde träna som jag ville. Viket senare visade sig vara ett allvarligare hjärtfel. Mina dåvarande planer som jag hade att tävla i luciapokalen 2012 lades på is och operation var ett faktum. Jag hade anlitat PT och kostrådgivare, och nej det är inte gratis, inte ett dugg gratis. Kostar pengar, tid och engagemang. Men jag ville det så gärna och prioriterade det. Så snart min operation var över och jag var något återställd så tog jag tag i träning och kostbiten igen. Jag har kämpat hela hösten 2012 och våren 2013 för att komma i form. Anmälde mig till Alströmertrofén för att testa om detta med body fitness verkligen var något för mig. När det kom ut att man kunde anmäla sig till Talangjakten så hoppade jag på det tåget och sökte precis som så många andra. Att jag sedan hade så många goda vänner som röstade på mig så att jag skulle nypa sista platsen trodde jag aldrig. Men nu gjorde jag det och jag är mega glad och stolt för det. Otroligt tacksam alla mina vänner, bekanta, bekantas bekanta, släkt, familj mm mm. Att jag sedan klev upp på scen på Alströmer ska inte ge mig sämre chans att få möjlighet att få vara med Talangjakten.
Jag är glad och kommer inte lägga någon större vikt i det negativa som skrivs, jag känner att jag är lika mycket värd denna plats som du som läser detta nu är, jag hade bara turen med mig denna gång och fick chansen.
Jag lyssnar på det positiva det är det som hjälper mig framåt, det negativa vänder jag bara till något positivt och det gör mig starkare.
Nu ska jag se till att göra det bästa av det här, jag 40 år med mina talang vänner som är några år yngre Vi ska köra så det ryker. Tummen upp och ett leende på läpparna detta kommer bli vårt livs äventyr.
Le så ler världen tillbaka
<3
