Kallad till brottsplatsen

Äntligen har kallelsen kommit, som jag har väntat. 
Det är återbesöket efter min hjärtoperation som jag talar om. Jag skulle varit på återbesök i maj/juni i år, men idag damp kallelsen ner i brevlådan. Jag som trodde Akademiska och hjärtmottagningen hade glömt mig och tappat bort mig i rullarna.
Ni som inte vet vad jag har gått igenom så går det att läsa här

Kalleles

Ni kanske tänker att det är väl inte så mycket att gapa om. Men för mig är det så. Läkarna sa till mig att jag inte kommer kunna träna så hårt som jag vill, att det finns begränsningar när det gäller kosten och tillskott etc.
Nu vill jag visa och bevisa för läkarna att jag är mer vältränad än innan operationen att jag äter i stort sett vad som helst.
Jag kommer be läkarna göra ett blödningstest på mig för att se om jag är mer lättblödig nu med PWO och BCAA i kroppen.
Jag vill visa läkarna att jag mår bättre än innan hjärtoperationen, trots att jag äter Waran, trots att jag tränar hårt samt att jag äter mycket sallad och fisk som i sig inte är bra för mig pga koaguleringen i blodet.
Jag vill visa läkarna att jag är friskare än någon ej hjärtopererad person eller lika frisk.
Att leva på Waran är inte alltid roligt, jag äter 5-6 tabletter om dagen allt för att mitt blod inte ska koagulera. Detta innebär också att jag lätt får blåmärken, vilket i sig inte är så roligt. Med för mycket Waran eller andra ämnen som gör blodet tunnare gör också att de små blodkärlen lättare spricker om jag tar i för mycket. Med för tungt tryck blir det blåmärken på axlarna i knäböj. Men det är vad jag får leva med. Vad gör det, jag lever, jag är här och jag är nu.
Jag vill visa hela världen att ingen operation, ingen motgång hindrar mig. Ingen ska få sätta stopp, ingen! Inte läkarna, inte någon!
Min operation har gjort mig starkare, jag ska upp på scen om knappa 5 veckor, stolt, lycklig och så bäst som bara jag kan vara.
Resultatet på vad läkarna säger den 15/11-2013 kommer jag att återkomma med, men oavsett vad de säger kommer jag att glänsa den 1/12-2013. Med ärr på kroppen som visar vad jag gått igenom men också med ett brett leende som bevisar att jag är stolt över mig själv.
Jag vill även här och nu tacka Fredrik Carlsson som trott på mig från första början. Han har stått vid min sida sen innan min operation och jag är honom så tacksam.
Nu är det pannan i kaklet och mot målet! Nu kör vi alla vi som ska upp på scen och glänsa. En för alla, alla för en!!
Kram och kärlek
Sussi